fredag 13 september 2013

Blogg A: Nyhetsvärdering

Vår första blogguppgift ska alltså handla om nyhetsvärdering - varför medier publicerar vissa saker som nyheter. Jag har valt ut två nyheter, eller kanske rättare sagt ämnen, från den gångna veckan som jag tänker skriva om.

Kazaktstan - Sverige, fotboll
Sveriges herrlandslag i fotboll spelade i tisdags en match i kvalet till världsmästerskapet 2014. Man mötte Kazakstan på bortaplan, lagets åttonde match i en grupp om sex lag där tio matcher var ska spelas. Det har gått bra för Sverige i VM-kvalet hittills, man har fortfarande en chans att nå VM. Det var därför essentiellt att landslaget inte skulle tappa poäng borta mot lilleputtlandet (i fotbollsväg) Kazakstan, utan fortsätta att vinna och därmed sätta Sverige i en bra sits inför de två avslutande matcherna.

Nu är jag själv en stor följare av fotboll och har därför hängt med i snacket inför och efter matchen - men hur kommer det sig att en fotbollsmatch kan få så stor uppmärksamhet?

Aftonbladet.se publicerade 18 klickbara artiklar som rörde matchen på ett eller annat sätt. Varför? Jo, för att det genererar just en massa klick, vilket ger Aftonbladet mer ammunition att komma med när de söker annonsintäkter från företag. Det är dock egentligen inte den intressanta frågan. Den intressanta frågan, enligt mig, är: hur kommer det sig att det finns så många som är villiga att klicka på dessa artiklar?

Svaret på det har förstås Aftonbladet. Jag skulle säga att det är en väldigt väl-synkad kombination av att man själva sätter en agenda, samt att nationalism i samband med sport har en väldigt stark dragningskraft. (Varför just fotboll är så pass fängslande tror jag dock aldrig att någon kommer att ha ett vetenskapligt svar på).

Det finns de medieforskningsinriktningar som menar att det är medierna som bestämmer vad folket är intresserade av. Medierna själva hävdar dock alltid att man bara ger läsarna vad de vill ha, och hänvisar nu för tiden till just hur många klick som artiklarna får. En artikel om Zlatan Ibrahimovic, Sveriges förmodligen bäste fotbollsspelare genom tiderna, drar till sig extremt många fler läsare än någon annan idrottsperson i Sverige. Därför skriver man fler artiklar om Zlatan än om någon annan.

Det är dock en sak att skriva en artikel om Zlatan, och en annan att dynga ut 18 artiklar rörande en enda match. Aftonbladet överöser oss med olika infallsvinklar inför och efter matchen, och talar genom sin enorma bevakning om för oss att det här är viktiga grejer.

Om man gjort samma match med en slumpvis utvald annan match som också spelades i tisdags, till exempel Italien - Tjeckien, så hade även den matchen också varit upphaussad i åtminstone de sportintresserades medvetande. Nu valde man dock naturligt nog att fokusera på Sveriges match mot Kazakstan. Eller är det egentligen så "naturligt"?

Det finns inget fysiskt som heter "nationalitet". Landet Sverige existerar inte för oss, utan det är vi människor som gjort att det existerar. Nationalism är ett sätt att hålla en grupp samlade människor i schack, och det är väl inget fel i det. Att det är starkt rotat hos oss syns inte minst på intresset för dessa 18 klickbara artiklar, och den fotbollsmatch som de rör. Nu har jag inga siffror på exakt antal besökare, men kvällstidningarna svarar ju själva på frågan om det de publicerar faktiskt läses med att de riktar in sig på att ge läsaren det hen vill ha.

Kazakstan - Sverige, alltså. Allt pådrag kring den matchen kan tillskrivas att det var en "nationell angelägenhet".

Dödsdomar i Indien efter våldtäkt med dödlig utgång
För några månader sedan kom rapporter om att en kvinna våldtagits och torterats av fyra män i New Delhi, Indien, och att hon avlidit av skadorna två veckor senare. Detta var startskottet på en våg av rapporteringar från Indien; hur lite kvinnor hade att säga till om, och hur utbredd denna nästintill våldtäktskultur var i delar av landet.

Sedan blev det ganska tyst i de stora mediekanalerna. Intresset från utlandet svalnade, nya händelser att rikta blickarna mot utspelade sig på andra håll. Tills idag.

Under fredagen kom domen mot de fyra män som i grupp våldtagit den sedermera avlidna kvinnan: dödsstraff. Att denna dom får fäste bland nyhetsrapporteringen i väst-Europa är inte konstigt med tanke på hur stor uppmärksamhet fallet fick när det först rapporterades om det. Många i "västvärlden" blev upprörda över kvinnors situation i Indien och att rapportera om efterspelet känns klart rimligt - även om det rör ett land med en miljard invånare, där man säkerligen skulle kunna fylla ett antal nyhetsprogram om man på daglig basis skulle rapportera om allt viktigt som händer i landet.

Att diskutera den enorma saknaden av nyheter från världens näst största land i svensk media skulle ha värde i sig, men jag tänkte snarare gå in på just den här nyheten om dödsdomen.

På Sveriges tre av Sveriges största nättidningar - Aftonbladet.se, DN.se, Expressen.se - får man just nu, kl. 16.00, scrolla ned olika långt för att hitta nyheten om dödsdomen. Fair enough, Indien ligger långt före oss rent tidszonsmässigt och det finns andra mer närliggande händelser att hålla högre upp.

Samtidigt på brittiska The Guardians hemsida är nyheten dock etta, högst upp. Hur kommer det sig att man värderat så olika? Ett enkelt svar är att till skillnad från Sverige så har man en väldigt stor del medborgare med inte allt för avlägsen indisk härkomst. Och, ni vet, det faktum att Indien tillhörde det brittiska imperiet så sent som 1947 (vilket sannolikt har mycket med utvandringen till England att göra).

Ett annat svar är att The Guardian i större utsträckning håller större andel utländska nyheter högt på sin hemsida än svenska gör. Visst, svenska medier rapporterar om vad som händer utomlands, generellt sett - som frekvent besökare av båda sidorna - skulle jag säga att theguardian.com/uk oftare ger utländska nyheter större utrymme på löpet/förstasidan/högst upp - jag hoppas ni förstår vad jag menar - än aftonbladet.se.

Återigen, fair enough, The Guardian är en engelskspråkig tidning som läses av folk från hela världen, medan Aftonbladet skriver sina artiklar på svenska, ett språk som förstås av drygt nio miljoner människor. Att The Guardian lägger mer krut på utlandet är på så sätt ganska självklart - många av deras läsare kommer därifrån.

onsdag 4 september 2013

Välkommen.
Jag heter Jonas Jacobson och jag läser kursen Journalistik halvfart, som ges av Karlstads Universitet, på distans höstterminen 2013. Här kommer jag att publicera ett antal uppgifter som kommer att utföras.

Håll till godo.